Påsken har infunnit sig även här i vår del av världen. Som barn var påsken en tid för målade ägg, påskkärringar och massor av god mat. Jag är uppvuxen i en familj som tog tillvara alla högtider på ett glatt och gott sätt, de mesta har jag tagit med mig till vuxenvärlden.
Påsken däremot är en blank historia i mitt liv. De första åren försökte jag få till en tradition som skulle kunna jämföras med min barndom. Eftersom jag levde under helt andra omständigheter och i ett förhållande som inte uppmuntrade högtider så gav jag upp. När min dotter föddes började hon följa med mormor och morfar till stugan i Kalix under påsk. Där frossade de i allt som jag upplevt under barndomen medan jag stannade hemma och njöt av en helg där jag bara kunde ägna mig åt mig själv.
Så har det fortsatt och därför finns inga påsktraditioner i vårt hus. I år är Tjohalian hos sin mamma och FiaLottan fortsätter sina traditioner i stugan i Kalix. Mikke jobbar i helgen och jag ägnar mig åt promenader, lite extrajobb och allmänt vilande. På kvällarna äter vi inte påskmat men goda middagar tillsammans. Det enda som vittnar om högtiden är ett stort påskägg som vi äter ur när vi ser den bunt filmer vi har hyrt under helgen.
Jag hoppas att ni andra har en skön påsk, oavsett om den består av ägg, påskkärringar eller bara en stunds vila.
