Idag har det varit 23,5 behagliga grader i skuggan. Dottern har åkt inlines och jag har städat vilket gjorde oss svettiga. Skönt med Falkträsket bara 5 minuter bort.
Under ett par år har Skellefteå Kommun inte lagt ut några bryggor på grund av en tragisk dykolycka 2003. Kommunen blev stämd och bestämde sig för att dra in alla bryggor i väntan på dom. Nu är dock bryggorna ute igen, dock tydligt märkta med dykning förbjuden
Hemma efter en dag i Kålaboda. Dottern har badat med sina kompisar samt spelat krocket.Just nu sitter hon i soffan och kvällsfikar samt är bekymrad över att hon inte tappat några tänder trots att hon är hela 6,5 år. Bästisen har nämligen tre tänder lösa och hur kul är det? Hon är 10 månader yngre.. Vad ska man säga – livet är orättvist
På väg hem såg körde vi förbi denna äng med blindskrift till gud. Ni som trodde att detta är tamponger för jättar eller något så fånigt som höbalar har helt fel. Det är nämligen så att i och med att Gud verkar vara blind för allt elände i världen så försöker människan kommunicera med honom med hjälp av blindskrift. Vad som står får ni räkna ut själva.
Vissa inlägg är av en mer privat natur. Det kan handla om bilder av barnen men även om saker som jag inte vill skriva till allmän beskådan utan hålla lite mer privat. Ni som känner mig eller är frekventa besökare och kommentatorer på bloggen får gärna maila mig om lösenordet på anna9974@hotmail.com
Rent tekniskt så har jag inte ens börjat min semester ännu och jag har redan påbörjat min dygnsvändning.
Idag har jag gjort tappra försök till städning men med hjälp av flertalet vänner som jag tacksamt tagit emot på kaffe så har städningen inte riktigt utmynnat i det jag hade förväntat mig, dvs en ren lägenhet.
Matilda har lekt med storElina (hon har två Elina-Kompisar, därav namnet) Mikke var snäll och fixade Matildas cykel så nu ska vi förhoppningsvis slippa fler upplevelser från förra inlägget. Tack för hjälpen!
Till och med katten Smilla har varit borta då hon har lekt med sina kompisar 
Mycket umgänge idag och imorgon blir det ännu mer, då ska vi till Veicko och hälsa på honom och hans barn. Jag borde nog sova nu.
Idag har jag haft ett jobb som varade en timme! 
En dator på campingens reception ville inte vara med i leken så jag fick rycka ut. Där var det livat värre. Massor av husvagnar stod i kö och ville in. Barn lekte och föräldrarna fixade med nycklar och campingkort. Det var ett välkommet avbrott att uppleva den glada semesterstämningen istället för kommunhusets tysta korridorer.
Ikväll har jag druckit kaffe hos Anna-Maria och Matilda har gått en promenad med vår kisse Smilla. Hon följer Matilda var hon än går. De sover tillsammans, leker tillsammans och fick de så skulle de äta tillsammans
Jag borde sova för länge sedan. Istället sitter jag och utforskar blogsomes funktioner. Jag hade bestämt mig för att bara blogga, inte grotta ned mig i funktioner och teknik. Jag borde vetat bättre, jag borde känna mig själv vid det här laget..
Nu ska jag gå och sova.. snart.. ska bara..
Uppdate: Försöker få in tiden när inlägget publiceras så ni kan se hur sent jag är uppe
Uppdate alldeles för sent: Måste ha annat tema för att man ska kunna se tiden. Skit också, får se om jag kan fixa det imorgon. Nu Sååååva
Nu är det tre dagar kvar innan jag har semester och jag lovar att jag inte orkat en enda dag till. Visst är det konstigt att man alltid lyckats lägga in sin semester precis de veckorna man aldrig skulle ha orkat ta sig till jobbet? 
Det blir inte bättre av att det är tragiskt lugnt på arbetsplatsen. Jag har haft ett jobb idag och det uppdraget var över på 45 sekunder. En snabb pekning mot rätt proxy och sedan var problemet ur världen. Det är tragiskt, nästan så man önskar sig lite åska för då brukar det bli bråda dagar för oss stackars IT-tekniker.
Matilda längtar också till semester. Hon är också trött och överarbetad och behöver semester ännu mer än mig. Visserligen har hon varit ledig stora delar av sommaren men hon längtar efter att få vara hemma och ledig. Det är semester för henne, all annan ledig tid är sommarlov
Ikväll har jag suttit ute och druckit kaffe i omgångar. Från femtiden i eftermiddags tills nu har det dykt upp människor som känt kaffedoften. Mycket trevligt men jag behöver inte mer kaffe idag! 
En vecka kvar till semester. 5 dagar/120 timmar/7200 minuter. Pick one. Det ska bli skönt, jag är så leds på att jobba. Det blir inte bättre av att jobbet är stendött. Ingen som ringer, ingen att hjälpa.. De senaste veckorna har jag dokumenterat och rensat bland papper och filer. Jag har hoppat glädjeskutt så fort någon har ringt ut mig på jobb. Att en krachad dator någonsin skulle bringa så mycket glädje i mitt liv var något jag aldrig kunnat drömma om. Nu är det en vecka kvar och jag kan inte dokumentera mer och inte heller rensa mer utan att radera sådant jag behöver. Så med risk att få äta upp detta imorgon så önskar jag att det händer något på jobbet imorn. Inget stort, bara lagomt. Please? 
Efter några dagar i Kalix och föräldrarnas stuga så är vi nu hemma igen. Förutom de vanliga njutningsstunderna med nyhalstrad abborre på tunnbröd till frukost, så har vi varit med om något ovanligt nämligen invigning av ett dass. Föräldrarna har satt upp ett eget dass så de slipper skita ned mosters dass. 
Idag var bygget så gott som färdigt och mormor och Matilda ägnade förmiddagen åt att pynta och greja. Klockan 15.00 var det så dags för den stora invigningen. Matilda som var den drivande i detta arrangemang hade bytt om till fina kläder då hon skulle stå för själva öppnandet. Hon klippte högtidligt av bandet och sedan var det fritt fram att gå in och inspektera. Väl inne i dasset bjöds det på champis i plastglas med fot samt chips, jordnötter och godis. Det var en stor stund som förmodligen aldrig kommer tillbaka då jag inte väntar mig några fler dassinvigningsinbjudningar i mitt liv.
Nu är vi hemma i staaan igen. Matilda som sov 1,5 timme under bilresan är pigg som mörtarna vi kastade ut till havs idag. Nja föresten. De mörtarna var inte så pigga då de simmat omkring i ett "akvarium" en hel dag. Det var nog tråkigt i hinken för de hade lärt sig simma ryggsim när vi kom för att släppa ut dem. De måste ha gillat den nya stilen för de fortsatte på samma sätt när vi släppte ut dem i öppet vatten.
Denna blogg finns till av tre anledningar:
Jag är född i en dokumenterande familj. Hela mitt liv är dokumenterat och det är roligt att kunna gå tillbaka några år och minnas det liv man levde i då. Det finns filmer, kort, dagböcker och "årsrapporter" om mig och mina syskon och övrig släkt. Även jag har en önskan om att kunna återge delar av min dotters barndom till henne när hon blir stor. Jag är dock för otålig för att skriva för hand och för oorganiserad för att samla kort i fina fotoalbum. En blogg måste vara det perfekta verktyget.
Den andra anledningen är att jag har släkt och vänner runt om i landet som säkert uppskattar att kunna titta in i våra liv då och då.
Anledning tre är helt självisk. Ibland tänker jag för mycket om allt ifrån foppaskor till meningen med livet. Kanske inte så mycket meningen med livet, för den tror jag mig ha hittat.
Vi får väl se vad det blir. Fortsättning följer..
